Mormor
Fredagen den 13/1 2006 fick vi reda på att min mormor har fått tillbaka sin cancer, hon har 2 tumörer under lungorna, 2 i magen och 1 sitter i ryggmärgen.
Det är tufft att få höra att mormor fått cancer igen, och att det inte finns något mer läkarna kan göra.
Hon får morfin nu så hon slipper få ont.
Hon kommer inte att skickas hem som de var planer på från början, utan hon kommer att få morfin nu och sen får vi se hur länge hon håller lågan vid liv...
Jag kan inte ens tänka tanken på att hon snart inte kommer att finnas kvar, det kommer att bli ett stort tomrum i mig...mormor har betytt så mycket.
När jag var och hälsade på henne på sjukhuset häromdagen så trodde jag inte att ja skulle klara de, jag kramade henne och pussade henne på kinden, de rann några tårar...men hon sa något och jag började skratta, sedan gick det bra.
Hon är en stark människa, min älskade mormor, hon har humorn kvar.
Andra gången jag var och hälsade på henne var det tungt, men det gick bra, min älskling var med så de kändes tryggare, tack för att du finns Micke, du är så oerhört underbar, skulle inte klara det här utan dig! Jag älskar dig av hela mitt hjärta!
Morfar, vad händer med morfar...han kommer att stå där med huset i bergsåker.
När jag kom till mormor ena dagen och morfar var där, när jag såg honom ville jag bara vända.. tomheten i hans ögon, det syntes att han var ledsen, jag ville bara sätta mej i hans knä å kramas, som man gjorde när man var liten.
Nä nu orkar ja inte skriva mer, tårarna bara rinner.
Jag fortsätter någon dag när jag orkar.
Puss och kram/Angelica
18/1-06
mamma ringde och sa att mormor blivit sämre, jag blev ledsen och åkte in och sov med henne inne på sjukhuset, min morbror tomas var där också, när jag kom så låg mormor och sov, hon hade precis fått en smärtstillande spruta... tomas berättade att mormor hade sagt att jag inte skulle oroa mig, utan hon var inte rädd hon var beredd att vandra vidare nu... det kändes hemskt att höra..men ändå skönt att veta att hon inte var rädd...efter ett tag kom morfar med mackor, sen efter en timma skulle han åka hem...han klappade mormor på kinden och sa hej då..sov så gott...å då sa mormor..god natt...goding..då kunde jag inte hålla mig för att fnissa till lite...det var så gulligt.
Sen kom sköterskan in och frågade mej om jag verkligen skulle sitta i stolen hela natten och då sa mormor, ja men du vet..Angelica är en tuffing hon...min mormor...helt underbar.
Lördagen den 21/1-06 kl 18:15
Min älskade mormor har nu somnat in, kl 18:15 på sundsvall sjukhus.
Jag och min älskling satt i bilen på väg in till stan för att äta och gå på bio, mamma ringde...och sa att mormor hade somnat in.
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till...jag tänkte, vi far på bion... men sen så sa Micke åt pappa å svänga av vid Skönsberg för att åka upp och kolla på henne.
När jag kom upp visste jag inte om jag skulle klara av att gå in till henne, jag träffade morfar, han var så ledsen, jag kramade om honom och pussade han på kinden...sen satt ja mej ner mittemot honom och höll han i handen.
Efter en stund kom läkaren in och sa att hon var klar nu..
Det kändes långt fram till hennes rum där hon låg.
När jag kom in låg hon där.. min älskade mormor, med ögonen stängda och halsbandet och en blomma på bröstet som hon fått av mina kusiner.
Hon var så vacker, de är svårt att förklara...men hon var ganska olik sig, mager i ansiktet eftersom hon ätit så dåligt den sista tiden.
Jag kunde inte låta bli att ta på henne, pussade på henne hela tiden...vi satt där ett bra tag, det kändes bra..tror att hon på något sätt kände att vi var där hos henne.
Efter ett tag kom Lisbeth mormors syster, hon var jätte ledsen...hon kramade om mig och grät och sa, ja Angelica de här är inte lätt, men hon har de bra nu.. hon slipper lida.
Kommer aldrig glömma den här dagen, den värsta i mitt liv, mormor som jag älskar så oerhört mycket har lämnat mig, jag har inte förstått än att jag aldrig mer kommer att få se henne...bara på kort och i mitt huvud.. men jag vill kunna röra vid henne, kramas med henne.... Skämta med henne som vi alltid gjort.
Mormor om du bara visste vilken tomrum du lämnat i mitt hjärta... du betydde så mycke för mig...kommer aldrig att glömma dig, du är min stjärna. Och jag ser upp till dig.
Nu kommer tårarna, är jobbigt att skriva... allt kommer upp....bilden av att se henne ligga där i sjukhus sängen...så vacker..men inte med oss. Jag hoppas du har de bra där du är nu mormor, det tror jag du har, ingen smärta..slipper ha ont... du ska veta att vi alla saknar dig så otroligt mycke...vi tänker på dig varje dag som natt!
Vila i frid min älskade mormor du är mitt allt!!!!
Pussar och kramar/Din Angelica
Annonsen i tidningen
Astrid Engblom 11 januari 1938
har idag lämnat oss i sorg och saknad öserro den 21 januari 2006
När vi dig tackar så räcker ej orden.
du var den godaste på denna jorden
Du ville oss alltid så innerligt väl
ingen orätt fanns nånsin i din själ,
blott ljusa minnen i hjärtat vi bär,
av dig som var och förblir oss kär.
Mormor och Mammsen.
julen 04.
ja å momma Julen 04, hon satt under denna jul och berättade att hon kallade sin peruk för "pekuken"
haha...min momma♥
Älskar dig, saknar dig!
du finns alltid med mig.
