Helo.
Månaderna svichar förbi.. alldeles för fort!
jag håller fortf på att återhämta mig efter denna sommar som verkligen har varit en pers.
Dödsångest, ångestattacker, tårar... allt pga av den där lilla äckliga jävla tumören som växte i min kropp.
Men den var godartad! fast väldigt ovanlig.. så den är på vidare granskning i umeå.

Ångesten ligger fortfarande kvar i kroppen.. den kommer då och då.
De är väl sviter efter allt som hänt.

När man tänker efter på allt man varit med om på sina 28 jordsnurr så funderar man ju ibland hur man fortfarande kan vara människa.

ska berätta lite kort!

när jag var 9 år hade jag ett teratom på min vänstra äggstock. tog bort äggstock och teratomet som var lika stort som ett nyfött babyhuvud. Fick cellgifter då den var både god och elakartad!. tappade håret och såg ut som en rumpnisse!

2006 januari: förlorade jag min älskade mormor i cancer. Fuck Cancer!

2006 Mars: Förlorade jag en fin vän i en bilolycka. Underbar människa ♥

2006 juli : fick jag missfall.

2008 juni: Missfall.

2013 April: upptäcktes en förändring på den högra äggstocken.
fick gå hela sommaren utan att veta va de varit.
specialist ultraljud, magnetröntgen... inget svar på va de var så de blev operation den 22 augusti.

Dom säger väl att de man inte dör av gör en starkare!? Jävlar va jag ska komma tillbaka stark som en oxe!
Slår man botten.. gäller de att resa sig snabbt så man inte blir kvar där nere.. jag har några trappor kvar att komma upp för innan jag är mitt absoluta bästa jag.. ge mig någon månad. så kommer jag komma tillbaka starkare än någonsin!

Gr aldrig upp!
Ta hand om varandra !
Kramar ♥